Link

Tränarutbildning i svensk fotboll – en historik

Tränarutbildningens historia i svensk fotboll är lång. Sverige var en av de sju nationer som 1904 bildade FIFA och har alltid varit ett fotbollsland som prioriterat ledarskap, organisation och en verksamhet med hög kvalitet.

Enligt 1929 års verksamhetsberättelse i Svenska Fotbollförbundet hade ”…svensk fotbolls allmänna standard och utveckling stagnerat och vi höll på att distanseras av nationer som vi förut varit överlägsna.”

Fram till den tiden hade träning i stort sett bestått av spel och viss skotträning. Begreppet tränare fanns inte utan träningen leddes av rutinerade spelare och en erfaren ledare, medan en uttagningskommitté ansvarade för laguttagningen.

Teknisk kommitté inrättades 1931

Förbundsstyrelsen tog 1931 beslutet att inrätta en Teknisk kommitté (TK) med uppdraget att ”arbeta för spelskicklighetens höjande inom svensk fotboll”.

Redan under det första året skapades en plan för tränarutbildning i tre steg och drygt 200 deltagare fullföljde den första Distriktskursen.

Följande år, 1932, byggde TK vidare med centrala kurser och två år senare genomfördes den första Rikskursen för 24 deltagare. 1936 genomfördes dessutom en utbildning för kursinstruktörer med sju deltagare, som därmed legitimerades att leda Svenska Fotbollförbundets tränarkurser som SvFF:s Riksinstruktörer.

Kraftig ökning fram till 50-talet

Utvecklingen fram till 50-talet kännetecknades av en kraftig ökning av antalet kurser och deltagare. Vid sidan av de egentliga tränarkurserna arrangerades också specialkurser i fotboll i kombination med lärarutbildning på akademisk nivå.

1952 anordnade TK den första kursen för professionella utländska tränare som var verksamma i vissa av våra elitklubbar.

TK tog ansvar för den fortsatta utvecklingen genom att producera utbildningsmaterial, instruktionsböcker, filmer och andra läromedel

Bertil Lindqvist var en pionjär i tränarutbildningen i svensk fotboll. Han verkade först under 50-talet i SvFF:s kommitté för ungdomsfotboll samt SvFF:s tekniska kommitté. 1963 blev han historiskt, den första i svensk fotboll, att bli heltidsanställd som kursinstruktör.

1962 omorganiserades Svenska Fotbollförbundet och TK kom att ingå i en Utbildningskommitté (UK) som gjorde en översyn av tränarutbildningens organisation och innehåll. Man valde att prioritera fortsatt utbildning av Riksinstruktörer och 1963 hade UK 30 stycken Riksinstruktörer till förfogande i tränarutbildningen.

En boom av tränarutbildningar under 70-talet

Utveckling och prioritering av utbildning för tränare på allt fler nivåer fortsatte och omarbetades 1970 till att bestå av 4 olika steg. Allt fler tränare utbildades och under 80-talet kompletterades utbildningsprogrammet med en Ungdomstränarutbildning i 3 steg. Man införde också en Introduktionskurs som var obligatorisk för alla blivande tränare.

Vidare infördes kurser för målvaktstränare och en särskild kurs i fotbollsfysiologi introducerades som senare kom att bli obligatorisk mellan Steg 2 och Steg 3.

Lars Lagerbäck blev anställd av SvFF som riksinstruktör av SvFF 1990 - på den tiden innebar det också ansvar som förbundskapten i junior- och ungdomslandslagen. Här en bild från just det årtalet då han ledde det svenska U18-landslaget.

Vid mitten av 1990-talet valde man att integrera målvaktsutbildningen i den ordinarie Steg-utbildningen och en särskild kurs i fotbollens ledarskap tillkom. Samverkan mellan Europas fotbollsländer inom UEFA ledde efterhand till en revidering och en anpassning till UEFA:s program för tränarutbildning. I och med detta infördes begreppen Distriktstränare (Grundkurs, Steg 1 och Steg 2), Förbundstränare (Fotbollsmedicin, Fotbollens ledarskap och Steg 3) samt Elittränare (Steg 4)

UEFA får allt större roll i tränarutbildningen

1999 deklarerade UEFA introduktionen av UEFA Coaching Convention (UCC) som innebär direktiv för innehåll och metodik i alla tränarutbildningar i Europa. Detta innebär att alla UEFA-sanktionerade kurser har ett gemensamt grundläggande innehåll som alla länder måste tillämpa för att kunna utfärda utbildningsdiplom med UEFA:s officiella stämpel. Varje nationsförbund har också möjlighet att utforma stora delar av kurserna efter den egna fotbollskulturen men har alltså skyldighet att följa läro- och studieplaner enligt UCC. Ett tränardiplom som är utfärdat för en UEFA-utbildning gäller i alla länder i Europa och äger alltså en internationell giltighet. På så sätt är det möjligt för varje tränare med en sådan licens att arbeta i andra [europeiska] länder.

Svenska Fotbollförbundet var ett av de tretton länder som undetecknade den allra första UEFA Coaching Convention 1999, vilket också innebar ännu en revidering av SvFF:s utbildningsprogram för att SvFF:s utbildningar skulle bli internationellt godkända.

Fortsatt utveckling

Utvecklingen inom Europa har fortsatt och omfattningen av tränarutbildningen och kraven på tränarlicens har ökat kraftigt och är numera en självklarhet i alla UEFA-länder. I samband med detta har SvFF genomfört ännu en stor och övergripande revidering av hela utbildningsprogrammet, som nu omfattar en mängd olika kurser som var och en är riktad mot en särskild målgrupp, från barn- och ungdomstränare till professionella tränare på högsta elitnivå.

SvFF erbjuder nu ett i alla avseenden uppdaterat utbildningsprogram bestående av så kallade nationella kurser inom distrikten (SDF) såväl som internationella UEFA-godkända kurser som SvFF ansvarar för centralt (se översikt).

Överblick av tränarutbildningarna.

Sedan 2012 har ett stort arbete också pågått för att effektivisera undervisning och lärande genom digitalisering och nya pedagogiska metoder. En tränarkurs idag omfattar både traditionella utbildningstillfällen i grupp, såväl som individuellt arbete i den egna klubbmiljön. SvFF:s digitala webb-portal (Fotbollsportalen) fungerar som ett utbildningsnav där alla utbildningar är samlade i form av kursplaner, kursuppgifter, webbinarier, filmer och andra läromedel som krävs för en modern utbildning.

SvFF fortsätter att prioritera tränarnas utbildning, vilket är en grundförutsättning för en ökad konkurrenskraft för fotbollen både nationellt och internationellt. Målsättningen är att alla spelare; barn, ungdomar och vuxna skall ha välutbildade tränare med förmågan att ta ett helhetsansvar för ledarskapet i träningar och matcher i alla dess delar.

  • 2019 Stefan Ekstrand och Thomas Mårtensson, Vittsjö GIK, och Kim Bergstrand och Thomas Lagerlöf, Djurgårdens IF.
  • 2018 Stellan Carlsson, Piteå IF, och Rikard Norling, AIK.
  • 2017 Elisabeth Gunnarsdottir, Kristianstads DFF, och Graham Potter, Östersunds FK.
  • 2016 Stellan Carlsson, Piteå IF, och Graham Potter, Östersunds FK.
  • 2015 Viktor Eriksson, Eskilstuna United DFF, och Janne Andersson, IFK Norrköping.
  • 2014 Rickard Nilsson, KIF Örebro DFF, och Åge Hareide, Malmö FF.
  • 2013 Jonas Eidevall, LdB FC Malmö, och Rikard Norling, Malmö FF.

    Från och med 2013 utses inte Årets tränare herr av SvFF utan av Svensk Elitfotboll, SEF


  • 2012 Jörgen Lennartsson, IF Elfsborg, och Thomas Mårtensson/Ulf Palmquist, Vittsjö GIK
  • 2011 Conny Karlsson, Helsingborgs IF, och Torbjörn Nilsson, Kopparbergs/Göteborg FC
  • 2010 Roland Nilsson, Malmö FF, och Martin Sjögren, LdB FC Malmö
  • 2009 Mikael Stahre, AIK, och Magnus Wikman, Linköpings FC
  • 2008 Nanne Bergstrand, Kalmar FF, och Andrée Jeglertz, Umeå IK
  • 2007 Jonas Olsson/Stefan Rehn, IFK Göteborg, och Andrée Jeglertz, Umeå IK
  • 2006 Magnus Haglund, IF Elfsborg, och Andrée Jeglertz, Umeå IK
  • 2005 Kjell Jonevret, Djurgårdens IF, och Andrée Jeglertz, Umeå IK
  • 2004 Janne Andersson, Halmstads BK, och Thomas Dennerby, Djurgården/Älvsjö
  • 2003 Zoran Lukic/Sören Åkeby, Djurgårdens IF, och Marika Domanski Lyfors, damlandslaget
  • 2002 Zoran Lukic/Sören Åkeby, Djurgårdens IF
  • 2001 Sören Cratz, Hammarby IF
  • 1996 Lars Olof Mattsson, Ljungskile SK
  • 1995 Reine Almqvist, Helsingborgs IF, och Kalle Flygar, Älvsjö AIK