Tips till ledare om spelarnas sociala medier

Värdegrunden är intakt. Och ni har pratat med era spelare om att visa respekt för motståndare, medspelare och domare. Men har ni någon aning om vad era spelare gör på sociala medier efter träning eller match?

”Ni var så dåliga att jag tror att ett gäng 50-åriga gubbar skulle vinna mot er.” 

Så stod det att läsa i ett forum i en social mediekanal efter en match mellan två P14-lag. I en annan kanal hånade ett F16-lag sina motståndare för att de bett om att få en match uppskjuten.  

I båda exemplen fanns vuxna med i trådarna. 

Detta är kanske enstaka fall, olyckliga undantag. Ingen vet egentligen hur vanligt fotbolls-trashtalk är på sociala medier. Forskningen kring sociala mediekränkningar inom idrott är begränsad, eftersom den är svår att göra då dekanske inte sker på lagets sociala medier. 

Vanligast med kränkningar inom laget

Det finns dock en undersökning från 2014, från antimobbingorganisationen Friends, som visar att var fjärde idrottsutövare mellan 9-15 år att de upplevt kränkningar. Och det vanligaste var de att utsättas för ett verbalt påhopp av en lagkamrat. 

– Orsakerna är flera, men kränkningar inom idrotten är en spegling av samhället i stort. Vanligtvis handlar det om en taskig kommentar om prestationen. Ta en fotbollsplan på en skolgård där barnen lämnas utan vuxentillsyn. Det sägs ofta väldigt kränkande saker, säger Maria Persson, sakkunnig på Friends. 

Även om Friends undersökning har några år på nacken bekräftas bilden av de samarbeten stiftelsen löpande gör med enskilda föreningar. 

– Vi ser i de enkäter vi gör med enskilda lag och trupper att de vanligast förekommande kräkningarna och verbala påhoppen kommer från lagkamrater, säger Maria Persson. 

Många olika forum 

Maria Persson menar att mobbing på sociala medier är ett problem som börjar bli uppenbart för många idrottsledare. Inte minst märker hon att det efterfrågas mer kunskap inom området. 

– Det finns föreningar som uppger att de har extra stort behov av mer kunskap om kulturen på sociala medier. 

Går det att få koll på de sociala medier som spelarna är på?  

– Det är svårt, men jag skulle råda ledarna till att kontinuerligt föra samtal med de unga, visa intresse och vara nyfikna. Fråga dem vilka medier de använder, hur de upplever klimatet, hur de agerar om de upplever något som inte känns schysst. 

Som de flesta redan känner till, så räcker det inte med att ha koll på den egna lagchatten eller instagramsidan. Det finns så många andra sociala mediekanaler som lagets spelare träffas på. Till exempel en plattform som är kopplad till gaming och den digitala spelvärlden. 

–  Ledarna behöver också agera innan det sker. Här måste även föreningar göra ett aktivt värdegrundsarbete. Och föra ut det till ledare och spelare. Hur uppträder vi på sociala medier? Vad är ett schysst beteende? Och hur agerar vi om något olämpligt skrivs, säger Maria Persson.  

Fem råd till dig som förälder/ledare

  1. Skaffa kunskap
    Skaffa dig kunskap om hur olika sociala medier och spel fungerar, så att du har något att relatera till. Be ditt barn berätta om och visa funktionerna i de forum som just ditt barn brukar besöka. 
  2. Förklara din oro
    Om du är orolig för att ditt barn ska bli utsatt för kränkningar på internet, berätta det. Förklara vad du oroar dig för och varför. 
  3. Utarbeta strategier
    Kanske har ditt barn egna strategier för att hantera problem på internet? Om inte – utarbeta sådana tillsammans. 
  4. Uppmana ditt barn att reagera
    Uppmana ditt barn att berätta även om kränkningar som andra råkar ut för. Diskutera hur ditt barn kan reagera och agera i olika situationer där hen blir vittne till en kränkning. 
  5. Skuldbelägg inte
    Om ditt barn berättar att hen råkat ut för en kränkning på internet – skuldbelägg inte, även om du tycker att hen kanske betett sig obetänksamt. Ta reda på vad som har hänt och försök sedan att lösa situationen tillsammans med ditt barn. 

     

    Källa: Sisu Idrottsutbildarna 

Fotnot: I en undersökning som Friends, tillsammans med gaming-appen Flarie, gjorde under 2020 visade att cirka 40 procent av de tillfrågade barnen och ungdomarna hade blivit utsatta för kränkningar på sociala medier.