Link

Kort liv för de flesta pop up-klubbar

Små nystartade klubbar, som består av ett eller två barn- eller ungdomslag. Ofta med elitinriktning. Så kan man beskriva de nya pop up-klubbarna. Men varför startas de? Finns det inte nog med akademier?

Filmen: IFK Haninge, pop up-klubben som startade med några få lag i Jordbro 2004, har nu vuxit till över 50 lag i seriespel och blivit en av Haninge kommuns samhällsspelare.

Fotbolls-akademier och hårdare elitsatsningar blir allt vanligare. Det gäller främst i Stockholm och Göteborg, men utvecklingen kan även ses i andra distrikt.

På senare tid har ett nytt fenomen dykt upp, pop up-klubbarna. De består oftast av endast ett eller ett fåtal lag och verksamheten har många gånger en akademiprägel. I Stockholm finns numera en handfull pop up-klubbar. I Göteborg och övriga landet likaså. Några exempel är Maj FC och Stockholm Juniors i Stockholm, Athletic FC i Göteborg, FC Rödeby i Blekinge och Helsingborgs City FC.

– Det som förenar pop up-klubbar är att de bara ska existera för en kortare tid. Precis som vi har en pop up-affär eller en pop up-restaurang, vars livslängd är tänkt att vara kort, förklarar Kenneth Öberg, sportchef på Stockholms Fotbollsförbund.

– De startas vanligen av en person, tränare eller förälder, som driver på i en viss riktning för att få större utrymme att göra det som han eller hon tänkt sig. Något som inte går att göra i klubben de kommer ifrån.

– Men eftersom det handlar om ett eller två lag, så är de känsliga för spelartapp. Då måste de värva nya och det är inte alltid så lätt. Och skulle de tappa sina bästa spelare till de etablerade akademierna i storklubbarna, så är risken stor att luften går ur dem.

Rödebys 05-lag tränar på Åvallen.

Frihet och brist på klubbar

Det finns dock pådrivande faktorer, bredare förändringar som ligger bakom att pop up-klubbarna har dykt upp. Om man benar upp och förenklar utvecklingen så framträder tre faktorer:

  1. Professionaliseringen av ungdomsfotbollen. Idag är tränarna mer välutbildade och att träna ungdomar har blivit ett yrke. Samtidigt har föräldrarna blivit mer krävande. Och har inte breddklubben hängt med i utvecklingen kan ambitiösa, välutbildade tränare med egna pop-upklubbar locka enskilda spelare.
  2. Idéspridning. Många ambitiösa tränare plockar upp ny träningsmetodik, nya taktiska grepp och hur andra framgångsrika lag organiseras. Det handlar helt enkelt om själva tävlingslogiken, att ständigt vilja bli bättre. Och läser en tränare om en pop up-klubb, så kan hen bli sugen på att starta en själv.
  3. Urbanisering. Inflyttningen till Stockholm och våra större städer har lett till att de existerande ”breddklubbarna” vuxit och att antalet unga fotbollsspelare har ökat. Det har även lett till en större talangpool av hungriga och målmedvetna spelare, som inte kommer in i de etablerade storklubbarnas akademier.

– De kan då lockas av pop up-klubbarnas verksamhet för de erbjuder arvoderade tränare, bättre träningstider och en mer aktiv säsong. Man kanske får åka på fler turneringar än i den klubb man tillhör.

Kenneth Öberg, sportchef Stockholms Fotbollförbund.

Kan man säga att pop up-klubben låter unga, lovande spelare leva ut drömmen om en framtida elitkarriär?

– Ja, så kan man säga, men det bör poängteras att man kan starta en utbrytarklubb av andra skäl. Kanske man vill ha en ”mjukare” verksamhet för att man tycker klubben man tillhör har fel inriktning.

– Ta till exempel Saltsjö Boo IF som är en breddklubb som bröt sig loss 2013 från Boo FF. Bland annat för att man tyckte att förstalagen söndrade breddlagen.

Från pop-up till etablerad verksamhet

Pop up-klubbarna verksamheter är inte allmänt kända i fotbolls-Sverige, men de som har stött på dem är ofta kritiska. Bland annat för att de värvar hårt och har ett kortsiktigt tänk.

Kenneth Öberg förstår kritiken. Han tycker att det finns avarter, men poängterar också att flera av pop up-klubbarna har bra verksamheter och växer. De drivs av eldsjälar och behövs i fotbolls-Sverige.

– Ta till exempel IFK Stocksund och IFK Haninge. De startades 2005 och 2004. De var också en sorts utbrytarverksamheter. Man hade egna idéer om hur man ville att en klubb skulle vara och idag har båda vuxit och blivit etablerade klubbar med stor ungdomsverksamhet. IFK Haninge har till exempel 50-tal lag och spelar i division 1 norra.

– Inom fotbollen pratar man ofta om att "Alla är olika, olika i bra". Det gäller integration, men borde kanske även gälla i spelarutvecklingsfrågor, klubbar och verksamheter. Måste alla klubbar och verksamheter se exakt likadana ut?

Till sist: är det är ett övergående fenomen eller kommer vi att se allt fler pop up-klubbar?

– Svårt att säga. Pop up-klubbarna är kopplade till storstäderna och vi kommer nog se att flera bildas där, men det kan ju hända att de även kommer i mindre städer. Fast då blir det nog några enstaka, unika fall.

Intervju med Kenneth Öberg finns även att lyssna på i vår podd Svensk fotboll

Text: Juan Martinez