Link

Planera för bättre hälsa

Titta bortom det som sker på fotbollsplan. Skapa ett öppnare samtalsklimat. Var uppmärksam på förändringar i en spelares beteende. Det är några råd för att skapa en bättre psykisk hälsa i laget från bokaktuella Rasmus Wallin Tornberg, idrottspsykologisk rådgivare i damlandslaget och tränarutbildare.

Tips! Du kan också lyssna på intervjun med Rasmus Wallin Tornberg i podden Svensk Fotboll. 

Vi har läst om Madelen Janogys ohälsa, om pressen på unga akademispelare och svårigheterna för före detta elitspelare att anpassa sig till ett liv efter karriären. Men är behovet av psykologisk rådgivning inom fotbollen större idag än för några år sedan?

– Jag tror absolut att behovet blivit större och att området är mer accepterat att arbeta med. Tidigare var det kanske mer generellt kring att träna upp koncentration och självförtroende, men så är det inte längre, säger Rasmus Wallin Tornberg.

Han släppte nyligen boken "Fotbollspsykologi – för nästa träning och en långsiktig karriär" ihop med kollegan Daniel Ekvall, som har motsvarande roll i herrlandslaget och i IFK Norrköping.

– Vi skrev boken eftersom det har varit en stor efterfrågan. Intresset är stort, men många tränare och spelare vet inte riktigt hur man kan arbeta med fotbollspsykologi. Med boken vill vi konkretisera ämnet och göra det lätta att integrera i vardagsträningen, säger Rasmus Wallin Tornberg.

Målet med boken är att spelare ska göra beteenden som är viktiga för att må bra, utvecklas och prestera bra över tid.

Konkret handlar fotbollspsykologi om hur man utvecklas som fotbollsspelare och hanteringen av alla de utmaningar som spelare stöter på, ur ett psykologiskt perspektiv.

I boken tar de upp tre teman:

  • Att göra nästa aktion så bra som möjligt
  • Att hjälpa sina lagkamrater
  • Att ha en hållbar och långsiktig karriär.

Se hela människan och börja prata

Samtliga områden är tillämpbara för såväl bredd som elit och i olika åldrar. Rasmus Wallin Tornberg menar dock att det kanske viktigaste för en tränare att ta fasta på, oavsett ålder och nivå på laget, är att skapa en stimulerande och tillåtande miljö där samtalet om det psykiska måendet har en naturlig plats.

– Grunden är att prata. Inte bara om fotboll, utan om hur det gick på provet häromdagen, hur uppkörningen gick, vad som hände i helgen. Är man van vid att prata med sina spelare så faller det sig naturligt att prata om mående, säger Rasmus Wallin Tornberg.

Därför bör ledare som skapar ett öppet samtalsklimat göra sig beredda på att känsliga ämnen kan dyka upp och även förbereda sig på den egna reaktionen när det väl sker.

–  Det handlar om att se spelaren som en hel människa. Fler ledare bör ställa fler frågor som rör individens helhet. Var dessutom beredd på att ge av din tid. Och har du inte tid just när det sker, öppna och bjud i så fall in till samtal vid ett senare tillfälle.

Försök att få bättre koll på hemmiljön

Gustav Scheutz Dahlström är anställd av Hammarby Fotboll och ansvarar för specialämnet Fotboll på Midsommarkransens gymnasium, ett av landets certifierade NIU-fotbollsgymnasier.

Han delar Rasmus Wallin Tornbergs resonemang och tror även att föreningarna, speciellt de med elitförberedande akademiverksamhet, behöver fundera på hur de i framtiden ska kunna stötta spelare ännu mer utanför den omedelbara fotbollsverksamheten.

– Vi är bra på att skapa förutsättningar för unga killar och tjejer när det gäller själva fotbollen. Men vi har inte alltid bra koll på det som händer utanför skol- och klubbmiljön, säger Gustav Scheutz Dahlström.

– Hur ser det till exempel ut i spelarnas kylskåp när de kommer hem? Finns det tillräckligt med mat hemma? Hur mår övriga i familjen? Där måste vi hitta nya sätt att hjälpa till på.

Daniel Ekvall medförfattare till boken "Fotbollspsykologi – för nästa träning och en långsiktig karriär" och herrlandslagets psykologiska rådgivare.

Fotbollen kan göra mycket gott

Idrottsledare har en unik position i att påverka unga människors mående på ett positivt sätt bara genom att skapa en bra och stimulerande miljö, menar Rasmus Wallin Tornberg. I idrotten finns ofta en frizon för spelare som mår dåligt av andra orsaker.

–  Det kan handla om att det är tufft hemma, problem i skolan, eller att man har dystra tankar om framtiden. Att då få komma till träningen på kvällen där man får vara med om en bra verksamhet, att bli uppmärksammad och få samarbeta med kompisar.

– Händer det ett par gånger i veckan, plus att man åker iväg på någon cup då och då, så är det oerhört viktigt, säger Rasmus Wallin Tornberg. Så jag tycker absolut att alla ledare ska känna ett stort ansvar för den egna verksamheten. Man kan göra så enormt mycket gott.

Ohälsan tiger inte still

Vad kan du som ledare göra vid misstanke om att en spelare inte mår så bra? Här är Rasmus Wallin Tornberg tips:

  • Var uppmärksam på förändringar i beteendet. Ett tecken kan vara en tystlåten spelare som plötsligt blir väldigt utåtagerande.
  • Nedstämdhet och ilska är andra indikationer.
  • Hos en del finns fysiska symptom. Huvudvärk och magont kan vara tecken på att det inte står rätt till.
  • Oförklarlig frånvaro är också en indikator.
  • Fråga och prata. Försök att vara nära personen lite extra mycket och ställa ”andra frågor”, om helgen, om skolan osv. Då kan det vara lättare för spelaren att prata om sitt mående. Välj dock rätt tillfälle. En direkt fråga om ”hur läget är”, samtidigt som du står i kön till lunchbuffén med resten av laget kan vara kontraproduktivt.
  • Visa att du har tiden att lyssna. Och har du inte tid, så säg det, men öppna då för att dialogen kan tas upp vid ett senare tillfälle.

30 procent mår dåligt

Varje år görs en stor enkätundersökning bland de fotbollsspelande gymnasieeleverna på NIU (Nationell idrottsutbildning), som får svara på frågor kring den egna livskvaliteten och det psykiska måendet.

I den senaste från våren år 2020 visar att 29 procent av de svarande (2 592 st) uppgett att de någon gång mått så psykiskt dåligt (dagligen i minst två veckor) att de upplevt påtagliga svårigheter att fungera som vanligt i vardagen och/eller i fotbollen. För åren 2019 och 2018 svarade 31 procent ja på samma fråga.

Källa: SvFF

Text: Juan Martinez