”Vi måste komma vidare någon gång!”

Osäkra och konservativa klubbar. Kan det vara orsaker till att herrfotbollen inte har en enda kvinnlig tränare på elitsidan? "Självklart har vi kvinnor också ett ansvar, men fotbollen släpar efter utvecklingen i övriga samhället", säger Caroline Sjöblom, F19-landslagets nyblivna förbundskapten.

Intervjun med Caroline Sjöblom finns att lyssna på i vår podd Svensk Fotboll.

Titta på elitfotbollen. Bland landets herrelitföreningar finns inte en enda kvinnlig huvudtränare och andelen kvinnor som på något sätt dagligdags arbetar inom den manliga toppfotbollen är försvinnande få.

Också i Damallsvenskan är det kvinnliga inslaget ytterst begränsat. Elisabet Gunnarsdottir i Kristianstads DFF och Maria Nilsson i Växjö DFF var de enda kvinnorna 2020 bland huvudtränarna i landets högsta serie.

– Här måste föreningarna rannsaka sig själva. Hur kan det komma sig att man inte hittar en enda kvinna som är kompetent nog att leda ett fotbollslag? säger Caroline Sjöblom, F19-landslagets nyblivna förbundskapten och tidigare tränare och sportchef för Tyresö FF.

– Jag vet klubbar som inte lyckats med detta, trots att det finns flera kompetenta tjejer i deras omgivning som rullar tummarna eller spelar padel på kvällarna.

Stor ängslighet

Caroline Sjöblom ser till stor del fotbollen som en spegel av samhället, men när det gäller jämställdhet så stämmer det inte. Där övriga samhället tar allt fler steg mot ökad jämställdhet släpar fotbollen fortfarande efter.

– Det är en komplex fråga med flera förklaringar. Vi kvinnor måste självfallet våga ta plats och tro på oss själva. Men vi är fortfarande fast i våra traditionella könsroller, säger Caroline Sjöblom. Det handlar också om att middagen ska stå på bordet, tvätten ska fixas och hemarbetet ska göras.

Men föreningarna måste också bli modigare och våga anställa, tycker hon.

– Det finns en ängslighet så fort det gäller förändringar. Titta bara hur det blev när vissa elitklubbar ställdes inför valet att ta ställning till om de skulle börja med regnbågsbindeln. En del visste inte hur de skulle göra på grund av fansens reaktioner.

– Vi måste komma vidare någon gång, säger Caroline Sjöblom.

Caroline Sjöblom fd. tränare till AIK som i år avancerade till Damallsvenskan nästa säsong.

En ny lösning

Caroline Sjöblom pekar även på att fler tränarförebilder behövs och hon nämner den nya utbildningen CBA Elit som en möjlighet att få fram dem.

Sedan CBA infördes år 2017 har 17 av 64 deltagare (27 procent) varit kvinnor, vilket är en högre procentandel än i andra fotbollsutbildningar (se faktaruta).

– Den kursen vänder sig specifikt till personer som nyss har avslutat sin elitkarriär, som inte har hunnit skaffa sig en annan identitet än att vara fotbollsspelare. När jag gick kursen så var vi många tjejer och det var häftig att få prata med likasinnande, med kvinnor som också var lite fotbollsnördiga.

– Så det här rätt väg att gå. Att få vara med andra kvinnor stärker oss.

Hur blir det då i framtiden? Kommer vi att se någon förändring?

Caroline Sjöblom är svagt optimistisk:

– Det är mer en känsla jag har, men jag tycker att jag ser fler kvinnor ute på planerna. Framför allt bland de yngre barnen, säger hon.

Men vad får vi se först i Sverige, en kvinnlig statsminister eller en kvinnlig huvudtränare i herrallsvenskan?

– Tyvärr tror jag att det blir en kvinnlig statsminister, men tätt därefter får vi se en kvinna som tränare i herrallsvenskan.

Normerna står i vägen

Inger Eliasson är lektor vid Umeå universitet. Hon har länge forskat kring barn- och ungdomsidrott ur ett pedagogiskt perspektiv. En del av hennes studier har också handlat om könsperspektiv och normer inom idrotten.

Även hon menar att kvinnor kan påverka utvecklingen genom att ta mer plats. Däremot ställer hon inte upp på bilden att det stora ansvaret vilar på kvinnorna.

– Självklart hänger det också på den enskilda individen. Men jag har pratat med flera kvinnliga ledare på hög nivå som dagligen tvingas kämpa mot rådande normer, inte minst de som tränar män och killar. Och det är inte så lätt att på individnivå gå emot alla frågor, fördomar och ifrågasättanden som man möts av.

Hon delar Caroline Sjöbloms bild om fotbollen som en spegel av samhället, och där rådande könsnormer blir ett hinder för kvinnorna.

– Det finns motstånd på flera håll. Inte bara i hur det ser ut generellt i samhället. Det finns internationell forskning som visar att kvinnor bemöts annorlunda under utbildningar inom idrott. Fördomar mot och ifrågasättande av kvinnor som ledare lever fortfarande kvar, trots att vi vet att kompetensen finns, menar Inger Eliasson.

– Det är svårare för att kvinna att möta fördomarna än att träna ett herrlag.

Fakta

Män i massiv majoritet

Så här många har genomgått SvFF:s distriktstränarutbildningar mellan 2014 och 2019

Totalt: 37 397

män: 30 376 (81 procent)

kvinnor: 7 021 (19 procent)